En feministisk politik
Vänsterpartiet driver politik som innebär att ingen välfärd är till salu. Ingen pengar som ska gå till välfärden ska istället hamna i fickan på vissa personer. Skolor ska inte vara vinstdrivande. Den vinst som eventuellt blir ska gå tillbaka till skolan, till eleverna, till lärarna. Det är inte rätt att privata skolor får pengar från vår gemensamma välfärdskassa som sen hamnar i fickan på några få koncernägare.
Samma sak gäller i barnomsorg, äldreomsorg, hälsovård. Pengarna som företagen som driver välfärd ska inte kunna gå med miljardvinst på skattebetalarnas pengar. Pengarna ska gå tillbaka till välfärden. Vänsterpartiet säger med andra ord inte nej till privata aktörer utan att privata aktörer inte ska kunna ta skattebetalarnas pengar för att stoppa i egen ficka.
Jag är feminist och jobbar ständigt med att försöka förbättra kvinnors situation. Jag har i flera år varit vänsterpartist i flera år även om jag inte varit medlem i partiet. Nu är jag medlem och att det blev vänsterpartiet handlar främst om deras politik som jag anser vara kvinnovänlig.
Årets valfråga, inga vinster i välfärden, är den mest feministiska fråga jag har sett. För den handlar inte bara om våra skattepengar utan det handlar även om vilka det är som vinner på att privata koncerner gör vinster på vår välfärd. Vilka är det som vinner och vilka är det som förlorar. Inom vår välfärd finns idag en stor del av de arbeten som domineras av kvinnliga arbetare. Det är ofta tunga yrken med stort ansvar. Välfärden dras ständigt ner på och många går på knäna för att hinna med. Undersköterskor hinner inte få rast för att de ska hinna med alla sina patienter, inom barnomsorgen har pedagogerna så stora grupper att de inte hinner se alla barnen. Barnen far också illa i de stora grupperna. Lärarna har mindre och mindre tid till undervisning. Jag kan fortsätta hur länge som helst men jag tror ändå många vet hur det ser ut i vår välfärd. Den är nedmonterad och det är främst kvinnor som drabbas av det.
Och det är inte bara att kvinnorna får gå på knä för att hinna med. Det är många som arbetar deltid för att det inte går att jobba heltid, delvis för att om de jobbar heltid kommer de bli utslitna i förtid. Kvinnorna får heller ingen löneökning att tala om, lönerna är redan låga och eftersom det hela tiden saknas pengar i välfärden får kvinnorna i välfärden stå tillbaka.
Med andra ord, detta med att välfärden inte är till salu är alltså en feministisk fråga. Vill du ha en feministisk politik? Det vill jag!
Ida Årbro
Styrelseledamot Vänsterpartiet Norrbotten/Kvinnopolitiskt ansvarig
Suppleant för styrelsen Vänsterpartiet Luleå
#18 Kommunvalet