Om Lulebo gör en riktigt dålig affär så drabbar det inte bara de egna hyresgästerna. Det drabbar alla hyresgäster i Luleå, även dom som har privat värd. Så fungerar hyressättningen.
När vi besökte Hyresgästföreningen för en månad sedan uttryckte man just denna oro. Lulebos mest lönsamma fastigheter finns till stor del på Kallkällan och Tunastigen. Just dessa fastigheter finns också med på den försäljningslista som kommit ut i offentligheten.
Om Lulebo säljer de fastigheter som ger mest avkastning idag så kommer man att sitta kvar med ett fastighetsbestånd som ger låg avkastning och vinstmarginalen i bolaget kommer att krympa rejält. Kanske förbytas i förlust. Då finns det bara ett sätt för bolaget att kompensera sig, det är genom att höja hyrorna. Höja dom mera än om man haft kvar de lönsamma fastigheterna.
Samtidigt har vi ett hyressättningssystem som säger att allmännyttan (dvs Lulebo) ska vara hyresledande. Det innebär att när Lulebo förhandlat färdigt om hyrorna så kan de privata värdarna följa efter och ta ut minst samma hyreshöjningar, alldeles oavsett vilka kostnader eller vinstmarginaler som finns där.
Det innebär i praktiken att dålig lönsamhet för Lulebo är goda nyheter för de privata värdarna, inklusive Rikshem. Om Rikshem lyckas köpa på sig de mest lönsamma fastigheterna i Lulebo gör man en dubbel vinst. Dels får man bra och lönsamma fastigheter i sin ägo. Därtill försämras vinstmarginalen i konkurrenten Lulebo, vilket tvingar fram ökade hyreshöjningar. Dom ökade hyreshöjningarna kan Rikshem sedan automatiskt ta ut i sina nyförvärvade fastigheter, exempelvis på Tuna och Lingonstigen trots att dessa fastigheter redan innan har gett stor avkastning.
Den här affären är en usel affär för skattebetalarna och en dubbelt usel affär för hyresgästerna. Förhoppningsvis innebär den också en tankeställare för alla som lagt sina röster på socialdemokraterna i kommunvalet förra året.

Bertil Bartholdson

Uppdaterades: 05 jul 2015